Blandade känslor
Sjöslaget 2011!
Det var helt fantastiskt.
Måste nästan säga att förfesten i Stockholm med sittningar och CAPS var snäppet roligare än sjävla kryssningen nästan. Men allting var så klart helt awesome!
*Jag har aldrig varit på scen så många gånger på en och samma helg, vad säger ni om Karaoke inför ca 1000 pers?
*Jag har gått runt och väst åt folk på tunnelbanan i en Darth Vader mask
*Jag har träffat så många roliga nya människor!
*Humanus LNU kalmar har spridit en massa SÄÄÄÄÄÄÄRLEK till i alla fall varannan person på båten
*Jag har vunnit en omgång pussel med förbundna ögon
*Jag har blivit utsedd till dagens mest misslyckade person av en deltagare i Sjöslagsgruppen
*Jag har deltagit i en CAPS-turnering (nä, jag och Malin vann INTE)
*Jag har snott ett märke (av Babyface)
*Jag har bytt märken
*Jag har fått märken
*Jag har dansat, kramats och kört lösögonfranstricket
Och en helvetes massa mer saker har jag gjort!
Kan inte riktigt räkna upp allt då minnet sviker ibland och för att inlägget skulle bli så satans långt.
Men avslutingsvis: Tack Malin, Åsa, Jossan, Otto, Sjömännen, Kalle (sovplatsen i Sthlm), Robin (guiden i Sthlm) och alla andra mer eller mindre kända för den här resan!
Den mycket tråkigare delen av det här inlägget smärtar mig att skriva.
När vi kom till flygplatsen i Kalmar fick jag ett fruktansvärt ledsamt samtal.
Stämningen runt omkring är bedövande.
Människorna runt omkring är i chock.
Du fina människa har av eget beslut lämnat världen bakom dig.
Vad kan du ha känt för att ta den sista utvägen?
Jag kände dig inte bäst av alla, men ändå fick man alltid ett leende och ett hej i korridoren,
du gav mig alltid en kram och stannade upp och pratade nere på Sjösjukan.
Du verkade alltid så glad
.
När du hade hälsat på ute på Mörbylånga första gången, fick du namnet Prince Charming av oss tjejer.
För du såg ut som en och du agerade som en.
Mina tankar går till familj och vänner nära dig.
Jag kommer sakna din närvaro.
Vila i frid
