Söff alá Henkansson

Den här helgen känns otroligt lång.
Har hunnit med väldigt mycket skulle man lätt kunna påstå,
och inte är det speciellt vettiga saker heller.

Men ändock.
Att be någon, som förtjänar det, att bara ge FAN i mig!
Kan nästan räknas som nånting vettigt.
Att denne samme fick se lite för mycket igår,
kanske också kan räknas in i ångestanledningarna.
Men egentligen.
Så ger jag fan.

Yeah, you deserve it

Har en obehaglig känsla av att få se nåt ikväll som jag inte har det minsta lust med.

Varför gör jag det här idag? När jag sagt nej såååå mycket?
För att jag "måste".

Men. Bit ihop, håll huvudet högt och bara le.

----------/------------/-------------/------------/

Tack för orden Alexandra <3

Ibland är det svårt att hitta ord för hur glad man kan bli.

Och ibland är det svårt att förstå att någon tar sig tiden, orken och pengarna till att göra nåt för någon annan som betyder så mycket.

Ibland är det svårt att säga hur mycket man uppskattar det.

Därför hoppas jag att det räcker med ett ett stort stort stort mega TACK!
Tack för att du finns, tack för att du förstår, tack för att du orkar lyssna, tack för att 60 mil inte är anledning nog att tappa bort varandra.

Tack Tessan! <3

Det tomma biblioteket får vara min metafor för dagens sinnesstämning

Pojke gav flicka en bukett med blommor
Flicka blev väldigt glad
Pojke ångrade att han gav flicka blommor
Flicka blev ledsen och gick hem
Pojke kastade blommor i papperskorg

Nån som hängde med.
Flickan gjorde det inte i alla fall.

Sitter i garderoben på sjukan, lång jobbarkväll ikväll.
Tröttast i stan.

Utbytesstudenterna har sittning och det är ett jäkla liv ;)

Utklädd till pirat är jag också!

Kan inte den här kvällen bara ta slut snart?
Hade helst velat ligga hemma med en pöse gull och en 2 liters cola breve mä.

Angående föregående inlägg...
Säg inget till min mamma, hon kommer bli missnöjd med mina senaste karriärval ;)

D.S.

...Är inte bara en godissort utan också hur man kan förklara hur mitt liv ser ut!

Årsmötena för detta år är avklarade, och det resulterade i att jag numera sitter på posten som vice ordförande i Humanus och som informationsansvarig i Sjösjukans styrelse.

När jag inte går på möten så sitter jag på bibblan i ungefär 10 timmar per dag, och när jag inte gör det så väljer jag att börja en spanskakurs utöver det jag redan läser!

Sen jobbar jag lite på Sjösjukan också..

Har räknat på att jag mellan måndag-torsdag haft en arbetsvecka på 49 timmar, och halva veckan är kvar ;)

Men vet ni vad.
Har man inget liv sen innan, då tar man fanimig och skaffar sig ett!
Det är så här jag vill ha det.



...ibland :p

Antingen kan man titta på Big brother för att man inte har någon hjärna,
eller så kan man titta på Big brother för att man har en hjärna
men den behöver en ordentlig nerkylning

Jag vet inte riktigt vilken kategori jag tillhör dock
Tittar på det gör jag lik förbannat

Sitter numera som informationsansvarig i Sjösjukans styrelse!
Gillert!
Kan bli riktigt roligt det! Och lite kaos såklart... ;)
Kan inte bli annat när Agneta Patrull och Johanna sitter där! <3

("och det är här du kommer in Janne! Bambarabambam bambarabambam")

Jag kan ju bara säga det att den nya styrelsen levererar och sätter standarden redan första kvällen!
Herrejävlar... Ding ding ding

-------------------------------------------
Men vad ska man säga, nu får jag fanimig ta och ge mig.
Skärpning.
Ska det verkligen vara nödvändigt att vara ledsen varje gång jag går hem från sjukan? Jag tycker inte det.

Hur svårt ska det va? Egentligen.
Bara släpp det... Det var så det var menat från början

Dagens föreläsning vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig utan i livet.

Jag kommer ihåg en sak från den:

Man ska äta Kelloggs cornflakes om man vill motverka onani

Det var två timmar jag kunde ha spenderat till något mycket mer produktivt

Ibland håller man bara på att krackelera totalt.
Den här veckan har varit en sån vecka hittills.

Legat efter med min uppsats, inte sökt något jobb, inte skrivit något personligt brev till praktiken, inte skrivit några protokoll till styrelsen eller sjösjukan, inte hunnit läsa nån litteratur till nya kursen, bara varit trött och försovit mig varje dag.. Ska jag ens fortsätta?

Anledningen? Tidsbrist helt enkelt. Och när tidsbristen infinner sig så blir jag sån att jag låtsas som att ingenting av det som måste göras finns.
Sen krackelerar jag.
-----------------------------------
Men det löser sig!
Uppsatsen är inskickad, och jag ska helt plötsligt på jobbintervju i mars!
Något som enligt mig är rena rama drömjobbet :)
Så det ordnar sig alltid,
...och imorgon ska jag bara fortsätta med resten

Man måste ha några såna här skitdagar när man känner sig som en kinesisk vas som står och vinglar på kanten, för att allt sen bara ska släppa.. Och i slutändan ordna sig, på nåt vis!

Positiva tankar FTW! (ja ni hörde rätt)

P.s. Jag hade en känsla förut att jag troligtvis skulle provocera fram en ovänskap med halva Sverige innan den här dagen var slut. Allt jag sagt och gjort har varit med intentionen att provocera fram en motreaktion. Varför gör jag så? För att jag är trött på folk som inte kan stå för nånting de säger eller gör, och gör dem ändå det så är det med så otroligt dåliga och svaga argument!

Det har bara varit en sån dag
D.s.

Helt plötsligt har jag en bloggapp tack vare Tessan, hon ville att jag skulle börja blogga igen!

Tyckte väl kanske själv att det var en bra idé då senaste inlägget var 24/11 -11

Lever livet i Challa i helgen!
Tessan går i pyjamas och Alexandra gör en videoblogg om saft!

Men på söndag är det dags för Rammstein i Oslo åtminstone! Ding ding ding!

Living the dream!

Jag säger som Veronica Maggio
Aldrig nöjd
.
Det är nog bara jakten som är rolig,
att försöka få bekräftelse av någon som inte är beredd att ge mig den.
.
De andra stackarna som ändå vågar sig på att ge mig den,
blir ganska snart avfärdade.
.
Sån är jag
.
Aldrig nöjd
Aldrig nöjd

Jag vann.
.
Eller förlorade jag helt?
Skulle jag gett efter,
bara struntat i den förbannade stoltheten!
.
Stoltheten känns lika bekvämt som gnagande oro.
.
Den stora skillnaden mellan dig och mig är att för dig gör det ingen skillnad i längden
Vilket det gör för mig.
Det gör det alltid
.
.
.
Men det var värt det.
.
Eller...?

Den mycket tråkigare delen av det här inlägget smärtar mig att skriva.
När vi kom till flygplatsen i Kalmar fick jag ett fruktansvärt ledsamt samtal.
Stämningen runt omkring är bedövande.
Människorna runt omkring är i chock.

Du fina människa har av eget beslut lämnat världen bakom dig.
Vad kan du ha känt för att ta den sista utvägen?
Jag kände dig inte bäst av alla, men ändå fick man alltid ett leende och ett hej i korridoren,
du gav mig alltid en kram och stannade upp och pratade nere på Sjösjukan.
Du verkade alltid så glad
.
När du hade hälsat på ute på Mörbylånga första gången, fick du namnet Prince Charming av oss tjejer.
För du såg ut som en och du agerade som en.

Mina tankar går till familj och vänner nära dig.

Jag kommer sakna din närvaro.

Vila i frid

Cornelia är i Åstorp
Louise är i Lund
Karin är i Östersund

Jag har HELA lägenheten för mg själv! YES!

...nä, drog ganska fort när till garbbarna på gräddhyllan för att jag har byggt upp ett visst hat mot ensamhet genom att bo tillsammans med en massa folk jämt.

Längtan!