Finns det en så finns det flera

Det tog mindre än 12 timmar efter mitt samtal med BriM
tills jag kom in i återvändsgränden jag skulle försöka undvika.
Jag mår så jävla bra för stunden!
Hur fint är det inte att bli sedd?
Att det finns någon som kan ge en den bekräftelsen som till syvende och sist 
är ett rent mänsklig behov? 

Det börjar som en slingrande stig där jag bara kan fortsätta springa,
det känns som det ska hålla i en evighet,
 att vägen för alltid ska leda någonstans vidare.
 Utan slut.
.
Men så blir det ju aldrig.
Efter en stunds springande så hamnar jag ännu en gång i återvändsgränden.
Och det är bara att ta samma väg tillbaka
och vänta på nästa tillfälle att börja springa.
För att åter igen hamna i samma återvändsgränd?

Varför gör jag så här mot mig själv?
Men jag slutar ju aldrig hoppas.
Och det är ju det enda sättet jag vet nånting om.


Nödvändig info

Varför går man ut dagen innan föreläsning?

Jag, Malin, Åsa och Jossan. Helgens sjöslagsgäng!
Satte oss igår och sydde ihop våra djungeldräkter.
Tänkte vi skulle visa upp dem på Sjösjukan för att se reaktionerna på dem.
Så vi gick dit, en sväng. Trodde jag.
Men jag gillar Agua alldeles för mycket, och att vara kvar på sjukan till stängning.

Idag mår jag inte så bra.
Skärpning Henriksson.



Den blå tröjan är så jävla tråkig.
Hennes röst är sövande.
Den här föreläsningen kommer ge mig ungefär lika mycket som de andra på den här kursen har gjort.

Tack gode gud för att jag skaffat en mini-pc!


The noble art of letting go

Jobbig session hos BriM idag. Mycket som snurrar, mycket att bearbeta.



Tjugofemåringen måste kunna gå in och
ta sjuåringen i handen och säga att det är dags att gå.
Att inte vara kvar.
Bli nertryckt under golvet.
.
Men det finns inga tidsmaskiner,
tjugofemåringen kan bara stå bredvid och fortsätta se sjuåringen kvävas,
utan att kunna ingripa.
.
Jag måste finna ett ögonblick när tjugofemåringen symboliskt 
faktiskt kan ta den sjuåriga flickan i handen och gå därifrån och aldrig komma tillbaka.
Någonstans där skammer släpper.



För det är bara den lilla flickan som kan få bort det som gör ont nu.


Our own pretty ways

Att läsa om konfliktteori kan vara tråkigt på alla möjliga sätt, bland annat för att jag just för tillfället inte kan relatera det jag läser överhuvudtaget till något som jag har nån nytta av ifråga om mitt, förhoppningsvis, framtida arbete (men vem vet det kanske ljusnar senare i boken).



Däremot kommer jag till insikt om mycket annat när jag läser kapitlet om konflikterna
som ofta sker mellan föräldrar och tonåringar.
En kommentar fångade speciellt mitt intresse:
En far frågar sin dotter varför hon alltid var tvungen att säga emot honom,
varpå hon svarar: - Annars vet jag ju inte vad jag tycker.

Senare så använder hon ändå samma argument, som hon nyss förkastat
därför att det användes utav hennes far, när hon diskuterade med en vän.



Även om man som ung var ett rent helvete mot sina föräldrar, växer man upp
och inser att man skaffat någorlunda liknande värderingar som de försökte pracka på en då.
.

Ett tillfälle jag speciellt minns är den gången jag var 14 år och hade ett ganska häftigt bråk med mamma,
vad det kan ha handlat om är sånt som är glömt sen länge,
men diskussionen avslutades hur som helst med att jag sa till mamma
att jag önskade att dom hellre lät socialen ta hand om mig
och skickade mig till ett fosterhem än att bo hemma med dem.
Låter det hårt?
Ja självklart, men det är något som tonåringens raseriutbrott för med sig.




Det jag vill komma fram till är parallelen mellan en fjortonårig Sofia
och den här tjejen som argumenterade med sin pappa.
Jag var tvungen att säga sånt
för att till slut inse vad som egentligen lät mest rätt i mitt huvud när jag sa det högt.
Självklart kom det dåliga samvetet krypande tillsammans med insikten om vad som egentligen stämde.



Att jag växt upp oh lämnat tonåringen bakom mig
medförde en insikt om hur satans bra jag haft det i min familj.
.
Tror jag, om inte Freud har något annat att säga om det.




Varför skriver jag ens där här helt osammanhängande och meningslösa blogginlägget?
Som ett förlåt till min kära mor och far kanske
för att jag inte var så lätt att ha och göra med alla gånger,
 och säkerligen inte är det fortfarande under mörka dagar.

Mamma och Pappa <3


Inte den skarpaste kniven i lådan

Sitter här och lyssnar på Edward Sharpe and the magnetic zeroes och hoppas på att motivationen för att lära mig något om konflikter i privat- och arbetsliv snart ska infinna sig.
Verkar som ett hopplöst fall.

Som vanligt finns det mycket annat roligare att motivera sig till.
Typ:

Tagga inför Sjöslaget!

Är någon förvånad?
Nä.. tänkte väl det...

Jag har inte bloggat

Jag sa att jag skulle det, men jag ljög.. eller luras bara?

Sitter på en viss gräddhylla och fick helt plötsligt ett infall att blogga nu.
Varför det när jag egentligen inte har ett dyft att tala om?

Eller har jag det?

Jag vet inte.. det har helt plötsligt blivit väldigt, väldigt krångligt alltihop.

Var du verkligen tvungen!?
Nu måste jag ju börja tänka

Fan.

I'm back!

Tillbaka i Kalmar!
(sen en vecka iofs, men jag gick under jorden för att plugga)
Idag börjar nollningen, och det kommer bli ett ordentligt kalas i två veckor framöver!
Som det inte vore nog blir det visst en resa till Kreta veckan efter med mina älsklingsgalningar i Challa :)

Lever jag och har en fungerande lever efter de här tre veckorna?
Ja det återstår att se.

Eftersom jag levt under en mycket stor sten den här sommaren har jag inte bloggat på typ två månader,
men det blir ändring på det nu!
För den som är intresserad.

Adjö så länge!


...

"Det måste vara lite rötet för att fungera"

Men oftast gå det bara för långt och blir bara... äckligt

.

Allt kan väl inte vara svart eller vitt, fult eller vackert, porrfilm eller romatisk komedi
Det måste finnas någon form av gråskala där emellan
nånstans där även en själv kan passa in.

Men vart är det då?


...

.
Hold on we gotta slow down baby
'cuz were still young
But we are getting older
Are hearts are still warm
But they are getting colder
And this life is getting the best of me
And gets me down on my knees
Hey please ... baby hold on
.


En bra dag...

... Är när Chefen ser att det går att ordna så jag får åka på Rallycros EM i Höljes nästa helg
är när en arbetskamrat vill byta dag så hon får fler lediga dagar och jag får möjligheten att åka på Arvikafestivalen
är när jag klarar den där jäkla tentan som jag inte trodde jag skulle klara
är när jag helt plötsligt har en hel vecka ledigt innan skolan börjar så jag kan hälsa på i Skåne
är när jag vinnner en omgång plump
är när jag får leka med en glad hund
är när jag gör melodikrysset i efterskott med Hannes 
är när jag får höra att jag är smart och charmig utav en kär vän
är när jag får spendera arbetsdagen i en avdelning jag trivs med
är när jag får prata gamla galna minnen med gamla galna vänner
är när jag får så otroligt mycket hjälp och kärlek hemifrån

Allt detta har hänt mig på en och samma dag! Jag förtjänar också bra dagar.
Varför köpte jag inte en trisslott!? För detta måste ha varit min lyckodag! :)
Varför känns det som att det snart kommer ett bakslag?

.
...Jo vänta.. där kom det.
.


...

Varför hjälper de inte?

Jag behöver BriM


Värmland

Jag är hemma i Värmland igen.


Helt otroligt att det redan gått ett år i Kalmar.
jag har haft ett helt otroligt år!
Inte bara positivt men absolut inte bara negativt.
Det började väl inte så jävla bra, men sen ordande det upp sig rätt bra ändå :)



Jag har träffat helt underbara människor

Jag har klarat alla tentor hittills (peppar peppar)

Jag har blivit med i Humanus styrelse

Jag har varit utklädd till tomat

-||- Vargen i Bamse

-||- Starke Adolf

-||- Piratehoe

Jag har flyttat in i ett kollektiv med tre otroliga brudar

Jag har klarat av ett halvår på jordens blåsigaste ö utan att dö

Jag har varit med i lokaltidningarna tre gånger

Jag har Capsat

Jag har två teorier till vår framtida socionomkursbok

Jag har skrapat ihop 43 (påsydda) märken till overallen

Jag har besökt Malmö

Jag har vunnit en ölhävartävling

Jag har skrivit för skoltidningen (nu ska det bara publiceras också..? ;))

Jag har varit med i ett vattenkrig mitt på larmtorget

Jag har blivit bestulen på min cykel

Jag har rockat på borden på Sjösjukan

Jag har läst ungefär 6000 sidor kurslitteratur (med viss modifikation pga lathet förstås..)

Jag har jobbat bakom baren på Sjösjukan

Jag har löst Melodikrysset med Hannes nästintill varje lördag sen.. januari?

Jag har hittat min nya favoritdricka JÄGERBOMB

Jag har hållt föredrag inför 80 personer och fått panikchock

Jag har hållt föredrag inför 80 personer utan att få panikchock

Jag har saknat Charlottenberg



Men nu saknar jag Kalmar 
Jag får separationsångest och gillar inte förändringar
Men det ska nog bli bra det här,
snart får jag ju träffa alla i Challa igen :)


Där har ni mitt år


Idag har jag gjort nästan ingenting


Grabbarnas balkong på gräddhyllan är min favoritplats i världen just nu
Den är underbar.



Idag hittade jag, Hannes, Jesper och Jespers vän en lekpark när vi var ute och gick.
För en sekund lekte jag med tanken att jag var fem år igen.
Att allt var bra och inga problem fanns,
och när olyckan ändå var framme så kunde mamma eller pappa alltid göra allt bra igen.

Jag försökte gunga jättehögt,
höjden man alltid ville nå när man var liten.
Men sen insåg jag att jag hade vuxit upp och blivit höjdrädd.
Sen tänkte jag göra som Jesper och hoppa så långt man kan ifrån gungan i hög fart.
Men då insåg jag att jag precis som när jag var liten inte vågade.
För jag är rädd för smärta.
Så jag stannade gungan med fötterna, gick av,
och sen var jag nästan 25 igen.


Dop

Förresten, trodde minsann att jag skulle på Rallycross den 4:e juni
Men icke!
Blev precis bjuden på dop
Lilla Vienna ska döpas :)
Nog för att Rallcross på Westom lockar men,
känner ändå att Vienna och släkten drar lite mer :)

Herregud heregud
Nu är det alltså tre barn som ska köpas presenter till innan jag drar hemmåt mot
Värmland! :)


T.D

Jaaaa, jag ska börja uppdatera igen! ;)

1. Jag mår bra
2. Kalmar är bra
3. Jobba på sjöskjukan är AWESOME!
4. Engageradsittning var kul
5. Sjösjukan allmänt är AWESOME!
6. ...Pluggandet går sådär.. Det är ett apsvårt ämne.. och tydligen en apsvår tenta.

Igår var jag vargen i Bamse, Madde var Bamse.
Vi var lätt snyggast på hela sjösjukan.
Sen gick jag hem. 

Idag skulle jag plugga.
Men det gjorde jag inte.
Punkt

Wrath

Att säga att du är röten
vore en förolämpning mot ordet röten
.
.
.
.
.
En gång till och jag tvekar inte en sekund.
Jag tar konsekvenserna.
Gör du?


Haha



Bra Gemenskapsmöte ikväll
Bra sjukankväll efteråt
:)

Imorgon är en annan dag, det har jag och Madde sett till.


Wikipedia din hjälp i vardagen

Sandra
Eftersom du undrade när vi hade vår djupa filosofiska diskussion på balkongen i påskas:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Melankoli


Hade tänkt att göra saker

  • Hade tänkt att göra ett blogginlägg om helgen i Funäsdalen med bilder och filmklipp. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att plugga. I alla fall läsa några sidor i någon bok. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att städa lite för att göra mina sambos lite nöjda. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att laga lite mat snart. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att åka och handla mat eftersom det ekar i kylskåpet. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att åka med källsorteringen, eftersom Karin bad mig och Louise om det. Men jag orkar inte.
  • Hade tänkt att renskriva ett mötesprotokoll. Men det orkar jag inte!


Under en 24 timmars period har jag varit vaken 5 timmar sammanlagt ungefär.
Och det ser ut som att jag kommer kunna gå och lägga mig snart och kunna sova ändå.
Whats the deal?!

Var iaf ute på en promenada med Madde, Karin och Louise förut. Trevligt att jag orkade med det iaf.


Något annat jag inte orkar med är allt jävla tjafs överallt!
Jag valde inte det här för att följa en massa intriger och folk som inte kan samarbeta.

Kärlek och respekt got damned it!


Funäsdalen

Så fruktansvärt lite snö så jag aldrig varit med om värre faktiskt.
Väldigt synd!

Men men, får dricka öl och sola istället!
No problemo
:)

Nyss El Clasico på televisionen.
Nu bara vänta på returen!
Giller läget!



Upp jävligt tidigt imorgon för att "åka skidor" eller vad man nu ska kalla det man gör på gräsfläckarna här utanför.
Så nu ärre natta!


 




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0